lördag, augusti 23, 2014

Pors i teet

Jag och brorsan var i Tyresta nationalpark igår. I krokarna däromkring växer pors i massor. Vi plockade varsin kasse full. Om det är rätt årstid vet jag inte, men i vilket fall som helst så tog spriten - som jag kryddade med porsen - smak av det på nolltid. Blir nog bra. Jag har hört att man med fördel kan söta spriten lite också, för att runda av smaken, så det ska jag väl göra.

På förmiddagen den 23:e augusti var det småkallt och regnigt. Jag hade bestämt mig för att gå ut och springa, men det dröjde ett bra tag innan jag kom iväg då jag hittade på alla möjliga skäl för att slippa gå ut. Bland annat gjorde jag te, och filmade det.

lördag, augusti 16, 2014

Ett par klorstänkta underbarheter

När jag fyllde 50 häromdan så fick jag - bland mycket annat fint - ett årskort till Stockholms simhallar. Hur bra är inte det?! Idag, en rätt skön lördag, vädermässigt, tog jag mig in till stan för att utnyttja kortet. Jag tänkte mig först till medis, men det var stängt för sommaren, så jag knatade iväg till Eriksdalsbadet.

Det var öppet. Jag funderade en stund över huruvida jag skulle välja utebassängen eller innebassängen. Valet föll på ute, dels för att det var fint väder och dels för att jag fick en liten släng av nostalgi - jag har tävlat där som ung.

Eriksdalsbadet 2014-08-16

Plums! Vattnet var varmt och det var märkligt lite folk i den. Förutom jag själv - kanske 7-8 stycken. Bassängen var indelad i: "Simma runt i en avlång trebanors cirkel", "Bröstsim", "Crawl", "Snabb crawl" samt några banor för "Lek". Ryggsim och fjärilsim fick inga banor, men jag var rebell och fuskade lite i de grenarna ändå, fast bara några meter: Fjärilsim för att jag inte orkade mer, och rygg för att ... kommer till det.

Här kommer en underbarhet som jag fick vara med om idag. I vanliga fall brukar jag simma med mina vanliga glasögon på - ja fan, man vill ju se nåt! - men nu hade jag fått fina Speedo-glasögon i present på födelsedagen, så jag körde med dem, mina vanliga glasögon fick stanna i väskan. En simbassäng är förresten bara en simbassäng, och man behöver ju inte se så mycket.

Simglasögon, Speedo

Döm då om min förvåning när jag hade simmat ett par meter, och råkade se mig omkring under vattnet. Jag såg ALLT. Och med det menar jag att under vattnet såg jag bättre än jag gör med mina vanliga glasögon. Jag såg alltså hela 50 meter där under vattnet, från den ena sidan till den andra. Fantastiskt! Det måste ha blivit nån slags förstoringseffekt. Nu var jag ju utomhus och solen sken från ovan, så om dessa faktorer hade nåt med saken att göra vet jag inte. Det kommer ju visa sig nästa gång jag simmar inomhus.

Och här kommer nästa grej jag nog måste räkna som en underbarhet. Ni vet att en doft kan ta en tillbaks i tiden, en sån grej var det. Som jag skrev ovan så ryggsimmade jag lite. Jag befann mig ensam på lekbanorna. Dessa avgränsades från resten av bassängen av små flytgrejor på en sträckt lina - bollar, fyrkanter och andra former - gjorda av målad frigolit. Mitt ryggsim förde mig strykande intill denna lina.

Solen hade väl lyst på flytgrejorna hela sommaren, och solen låg på nu med. Och alger hade kanske sin påverkan också. Och kloret. Dessa faktorer tillsammans skapade en speciell doft som flytgrejorna avgav, och som sökte sig in i min näsa när jag (rätt plaskigt och oproffsigt, det måste erkännas) ryggade förbi.

När min hjärna registrerade doften var det som en strömknapp slogs på. Plötsligt var jag tillbaks i trakterna där sjuttiotal blev åttiotal, och jag var på träningsläger i varmare trakter. Det var nästan galet hur snabbt jag förflyttades. Och fast jag inte är särskilt hågad till att mysa åt gamla hågkomster slutade jag ändå simma, och hängav mig åt just detta en liten stund.

Tyvärr pajade ena knät ganska omgående (gammal bröstsimsskada skulle jag tro), så tusingen jag simmade blev med armtag, i stort sett. Det gör förvisso inte så mycket, men det ser ju ganska osnyggt ut. Fast jag var ändå inte där för att simma snyggt, utan för att röra på mig, helt enkelt.

torsdag, augusti 14, 2014

50

När jag skriver dessa rader, tar det första spadtaget på denna bloggpost, är klockan kvart i elva på kvällen, den 13:e Augusti 2014. Den som skriver är en: Kille? Njä. Grabb? Inte en chans. Man? Ja, förvisso, men det låter inte klokt på nåt vis. Man ... vadå man? Ska vi säga snubbe? Ja, det funkar, tycker jag.

Snubben som skriver detta började blogga när han var 39 år gammal. Samme snubbe sitter fortfarande och bloggar, om än inte särskilt ofta, och han är nu 49 år gammal. Men om nån timme, då glider han in i den 14:e Augusti 2014, och då är han ingen forty something längre, utan är en sån där femtioåring.

Nu har du hunnit halvvägs, har jag hört ett par gånger idag, och det är möjligt att det är så, men bara om jag blir 100. Vem blir 100? Känslan av att bli 50 är mer existentiell än jag trodde den skulle vara.

------------------------------------------------------------------------------------
Tick-Tock. Tick-Tock. Goes the Clock.
-------------------------------------------------------------------------------------

Den som skriver detta är en snubb ... nä. Men vad är jag då? Klockan har passerat midnatt, och jag är 50 år gammal. Jag har numera svårt att se mig som en snubbe. Jag vet vad jag är! Jag är en typ. En typ. Det får duga. Och nåja, tidens gång är tidens gång. Nu kom jag förresten att tänka på Pink Floyd-låten "Time". Den beskriver tidens gång rätt träffande.

And you run and you run to catch up with the sun, but it's sinking
Racing around to come up behind you again
The sun is the same in a relative way, but you're older
Shorter of breath and one day closer to death



Nä, nu tar jag mig ett glas vin och sen tar jag mig ett bad. Livet går vidare.

torsdag, augusti 07, 2014

Brandlukt

Igår, vid sextiden på eftermiddagen, inne i stan, kände jag lukten av brandrök. Lite på skoj för mig själv tänkte jag att det kanske är doften från skogsbranden. Men egentligen trodde jag ju inte det, utan lutade mot att det var nog nån bil nånstans i närheten som brann.

I morse vaknade jag (en timme för tidigt) av att det åskade och dånade och blixtrade för fult. Och regnet öste ner. Det var väl den tredje eller fjärde gången det åskade ordentligt denna sensommar. Jag sniffade ut genom fönstret och kände doften av brandrök. Än en gång, fast lite på skoj, tänkte jag att det kanske kommer sig av skogsbranden.

När jag gick mot tåget in mot jobbet muttrade jag för mig själv att fan, när det sommarregnar vill man ju inte känna lukten av brandrök, utan istället den goda, somriga doften av ozon. Och då kom jag ihåg att det var ju faktiskt så för några dagar sen också, att jag kände doften av brandrök när det åskade och öste ner.

Nu är ju jag begåvad med ett grymt luktsinne (ja det är faktiskt så), och blir ofta lurad av det - jag känner lukter från långt håll och tror att det är helt nära.  Men ändå, kunde det ha varit skogbrandslukten jag hade känt? Ja faktiskt, om man ska tro vad tidningen skriver.

Av nån anledning för det mina tankar till kometen (eller asteroiden) som utrotade dinosaurierna. Detta hände för 65 miljoner år sedan, så ingen lever kvar att berätta om händelsen, men man har i stort sett räknat ut hur det gick till (det vill säga om teorin stämmer).



Den slog ner på vår stackars planet med en hastighet av 100 000 kilometer i timmen. Ett stort stoftmoln for upp i  atmosfären. Detta moln, säkert uppblandat med röken från otaliga bränder, spred sig runt jorden och bildade ett lock som hindrade sol(stollarna höll jag på att skriva)strålarna från att nå ner till jorden, vilket ledde till att växtligheten - och i förlängningen hela kedjan av de som var beroende av den - dog ut.

Det jag kom att tänka på, i morse, var att jag ofta har svårt att föreställa mig att händelser på ett ställe kan återverka nån helt annanstans. Tittar jag på den nedre, vänstra bilden så vill jag gärna tänka: Vafan, de på andra sidan jorden skiter väl i det där. Men att känna brandrökslukt i Stockholm när det brinner i Västmanland gör att saken blir lättare att förstå.

söndag, augusti 03, 2014

Nakenbad

Fick för mig att springa en halvtimmesrunda. Jag hade sovit fram tills halv tolv så jag kände att jag behövde aktivera mig. Genom den halvslutna persiennen såg det lite halvgrått ute. Kanske hade morgonens åska (det åskade som fan mellan ca 04:30 och 06:00 i morse, vilket höll mig vaken) fräschat upp luften, gjort den friskare så att den inte längre kändes så tjock att det gick att ta i den. Nix, när jag kom ut var det jättevarmt och solen låg på.

Min persienn hade uppenbarligen lurat mig, men jag tänkte vafan, nu springer jag ändå. Och det gjorde jag. Jag valde en sträcka som bar mig längs Drevvikens kant, men på en gångstig en bit in i skogen. När halvtimmen var sprungen var jag så upphettad att jag säkert kondenserades bort i parti och minut, och det var då jag bestämde mig för att det säkert var så folktomt ute att jag nog kunde kosta på mig ett nakendopp.



Det finns en liten udde där man ibland ser folk fiska, och ibland gå med sina hundar, men för det mesta ser man ingen alls där, och det var det jag räknade med. Så jag såg mig om - ingen där - och lät kläderna falla. Vilken känsla .... att bara stå där.

Och sen gled jag ner i vattnet, naken. Vad kan det ha varit, 25 grader i vattnet? Bergis, för jag fick simma ut en liten bit för att känna nån slags kyla. Men den fanns där, och strax kände jag kroppstemperaturen sluta skena - för att ersättas med ett stort lugn samt tack vare nakenheten en stor frihetskänsla.

Jag plaskade runt lite, och så gled jag upp på den heta, istidstillplattade klippan och satte mig. Och upprepade proceduren ... en, två och tre gånger. Herregud! tänkte jag, detta är fan i sanning sommarens bästa stund. Och det var det faktiskt, nu vid närmare eftertanke.

lördag, augusti 02, 2014

Bilder på prideparaden 2014

Som vanligt plåtade jag på prideparaden. Och som vanligt, nu för tiden, har jag ingen kamera, och får därför nöja mig med mobilen. Nåja, det går ju det med.