Nu blir de beigea gatplattorna prickiga. Ovanför dem virvlar löv omkring. På dem rullar en liten kastanj, fångad av vinden. Nu blir prickarna till fläckar, och det beigea blir till brunrött. Kastanjen fastnar i ett veck mellan två plattor. Löven tappar fart. De sjunker och lägger sig. Kastanjen får en lövklapp på kind, en mjukt täckande och döljande.
Nu stillnar det.
Nu regnar det.
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
Jag vet inte hur i allsin dar det kan komma sig, men jag gillar dig...
SvaraRaderaMira: Du tryckte just på min inre gilla-knapp. :)
SvaraRadera