Mätt efter julbordet

Jaha, julbordet igår då, det lever kvar i mig på ett zombieartat vis. Jag kommer att tänka på en snutt ur Cornelis låt "Personliga Person", nämligen: Somnar som ett svin och vaknar som ett vrak - det beskriver mina senaste timmar rätt bra känns det som.

Båten, som visade sig vara Waxproppholm 3 i stället för s/s Stockholm lämnade sin hamn och for ut på de vida vattnen runt Stockholm. Efter tre timmar kom den tillbaks till samma ställe. I motsats till båten som aldrig bytte hamn, förvandlades j a g till en hamnbytare - jag gick från människo till grishamn (ej att blanda ihop med författaren). Den som har sett "Spirited away" och minns vad som hände med den lilla flickans föräldrar när de hamnade inför ett dignande bord förstår vad jag menar.

Jag glufsade och glufsade. Jag åt som om jag aldrig hade sett mat förr. T.o.m grisfötter fick jag i mig. Jag backade fyra gånger, fulla talrikar varje gång. Allt jag drack i alkoholväg var förresten en folköl, och det var ju alltid något.

Ja, nu sitter jag här då (på jobbet), efter ca fyra timmars sömn. Jag känner mig tung i kroppen. Jag sitter och svettas. Jag har inte ätit frukost men jag är ändå proppmätt. Nöff!