Jag gick förvisso ganska långt idag, nästan en mil, synd bara att min låtsamling i spelaren var så misslyckad. Faktiskt, märkte jag, så är det så att en misslyckad mix tar bort halva nöjet med gåing.
Jag får skylla på att jag hade lite bråttom iväg, slarvade. Själva låtarna är det ju inget fel på, en blandning som inte kan beskyllas för långtråkighet och likformighet; sån musik som borde ta tankarna bort från annat än musiken.
Konstigt nog funkade bara "Oh, vilken härlig da´" med Ted Gärdestad och "Klendathu Drop" som är är mäktig powermusik från "Starship Troopers". Dessa två är otrooooligt olika varandra, men det var dessa som kept me going den här gången.
Om man tror på att ens musiksmak säger något om det själsliga läget kan man nog tro att jag vore schizofren; "Härlig da´" och "Drop" borde inte kunna samsas inom samma huvud. Men jag kanske är två stycken....? Tänk om jag är det..
-Det är klart vi är, jag och mamma*.
-Käften Norman!
-There can be only one*.
-Just det Christopher Lambert, och det är jag.
På vägen hem handlade jag mat. Av någon anledning tänkte jag på DJ Röv, och hur rolig den serien är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar