Aftonbladets rubrik förklarar för oss att Regina Lunds brorsa höll på att gå förlorad i vågornas raseri:
"Jag kunde ha förlorat min bror i flodvågen"
Bilden jag får framför mig är en stackare som desperat springer med vattenmassor bakom sig, hungrigt nafsande hans hälar. Stackars Regina, det var nära ögat.
Fast nu var det ju inte så läser jag längre ner:
" I mellandagarna planerade hennes bror Johannes, 27, att semestra med sin flickvän på Ko Phi Phi där hundratals har omkommit. - Hotellet han skulle bo på finns inte kvar i dag. Men när han ringde för att boka rum där var det fullbelagt, berättar hon."
Var han över huvud taget i Thailand just då? Min brorsa kom hem från Thailand för ett par veckor sedan, hade han tur som klarade sig? Jag har en kompis som åkte med Estonia helgen före förlisningen, hade han tur?
Nu klankar jag ju inte på Regina Lund, för det är säkert inte hon som har ringt in och sagt typ: "Han klarade sig precis", utan det har nog framkommit i samband med pushningen för kvällens välgörenhetskonsert. Vad jag stör mig på är att man får saker till nåt de inte är.
Regina lund blir förresten alltmer som Tomas Di Deva i sina uttalanden:
"Jag hoppas att den här fruktansvärda flodvågen kan starta en annan sorts våg av empati och kärlek"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar