Konst

Av en tillfällighet råkade jag sjunka ner framför ett riktigt bra tv-program. Det var en repris och om det hade gått en vanlig kväll och jag hade läst om det i tidningen så hade jag nog aldrig tittat. Tur att jag gjorde det nu.

Det handlade om ett gäng yngre människor med intellektuella funktionshinder som gick på Långbro folkhögskola, på en slags treårig utbildning i skapande; alla slags konstnärliga uttryck verkade det som (jag såg inte från början).

Grejen var att de var så jävla bra!! Alltså, de var så enormt mycket bättre än man själv skulle vara om man tog sig för liknande saker. Men skönast var nog ändå killen Peter, som i brist på en närvarande pappa hade snöat in rätt rejält på Gregory Peck - skådespelaren som antagligen enligt Peter utstålade någon slags faderlighet och styrka.

Vi fick följa med Peter till en tatuerare som var väldigt skeptiskt till att tatuera Gregory på Peters arm. Det blev ingen tatuering till slut, utan Peter fick nöja sig med att skapa mängder av skulpturer och bilder och Cernitfigurer föreställande den kände skådespelaren.

En sak har jag märkt, och det är att ju äldre jag blir desto svårare är det att skilja lätt utvecklingsstörda människor från oss "vanliga". Jag lovar, att jag skulle antagligen inte ha svårare att sitta och trivas med ett gäng av dessa konstelever än med ett gäng bloggare.

Om nu svt skulle få för sig att visa ännu en repris - ta chansen att titta då.