Jo, man kan ju tycka att bloggeri-verksamheten ibland riskerar att balansera lite väl mycket på toppen av ett elfenbenstorn, men då kan man ju fundera på att det finns andra rätt snäva och navelskådande verksamheter, t.ex Copter News. Men det är skönt att ha något "eget" - en vuxenvariant av byns första Puss&Kram-jeans; man är lite egen om det ett tag, ända tills resten av byn går och tjackar likadana. Lite så känns bloggosfären än så länge, såhär i slutet på lugnet före stormen. Stormen är väl när resten av Sverige börjar blogga.
Fast man vet inte, det är ju inte alls säkert att det blir någon blogsplosion över huvud taget, bloggandet kanske "dör ut" redan innan det har blivit riktigt brett. Men jag tror inte det; jag har skrivit (i nån post jag inte orkar leta efter) att jag tror att bloggandets framtid - dess breda framtid - ligger i tjänster som MSN Spaces. Det är min förutsägelse.
Om jag har rätt är det bra, för jag kommer inte att skaffa nåt Spaces, jag är nöjd som det är - nöjd med att känna det lite som att jag trots allt är orginell på nåt litet sätt, och inte en droppe i havet, eller om man vill citera Shakespeare ur En midsommarnattsdröm: "En syster bland andra bleka systrar".
[ Av någon anledning blev den första respektive den sista meningen i denna post (detta borträknat) de absolut längsta jag någonsin skrivit: 38 ord respektive 57 ].
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar