Könshår

Jag vet, den rubriken är som en kanna saft en solig sommardag för getingar eller som bajs för flugor - tilldragande. Men det är ju som så att har man bloggat ett par år så blir det tyngre och tyngre att sätta rubriker.

Jag skulle beskriva min frisyr och mitt hår för en stund sedan. Jag funderade på hur man beskriver saker i skrift. Hur målande skall man vara, hur metaforig? Jag försöker:

Tänk dig det lite glesa, uttunnade könshåret på en gammal dam. Korsa det med Robban Brobergs olika frisyrer. Släng in lite Skå-Gustav. Okammat.

Lyckades jag? Endast de som har sett mig på riktigt kan svara på den frågan.

Det är svårt att skriva när man inte är utbildad på området. Men lite hjälp går att få. Tar man sig till Blind Hönas "På kornet" kan man hitta en del handfasta råd. Där på ett ställe kan man ladda ner ett åttasidors smakprov ur "Att skriva för webben".

Jag laddade ner och skrev ut. Följande snutt ur ett stycke slog an en polyfonisk ton hos mig:

Nära besläktad med substantivsjukan är när förhållandevis enkla tankar i onödan uttrycks med en hel rad abstrakta begrepp:

Föreningen Humlan upprätthåller rollen av kulturbärare i Umeå.

Visst kan det finnas fall där det är nödvändigt att lyfta resonemang till en mer abstrakt nivå. Men man bör åtminstone fundera över om det man menar inte kan uttryckas med ett enkelt ”Humlan bär upp kulturen”.