Panikångestbloggning

"Michael Jackson får sitt sista skjut"

Alla bloggare har såna här perioder, att man inte har något att blogga om egentligen. Men vi handskas med dem på olika sätt. Vissa, de allra flesta, ger helt enkelt fan i att blogga: varför ska man blogga när man inte har nåt att blogga om? Andra, typ jag, bloggar glatt (eller ångestfyllt) vidare.

Mitt bloggande påminner rätt mycket om panikångest. Det är svårt att förklara för någon som aldrig har haft en panikattack. Enkelt kan man säga att en svindlande overklighetskänsla tar befälet över en. Man vet inte vad man skall ta vägen - utom att jaga upp sig, göra något, med ryckiga, stressiga rörelser. Man försöker (ja, alla reagerar ju förvisso olika) springa ifrån känslan; istället för att försöka jaga bort den blir man ivägjagad.

Just så bloggar jag när jag inte har något att blogga om, jag jagar på. Jag dunkar in post efter post helt planlöst. Om det visar sig bli bra eller intressanta poster så beror det helt och hållet på slumpen. Eller snarare - om man vaskar tillräckligt mycket grus så måste det ju dyka upp ett guldkorn då och då.

Just nu yttrar det sig som att jag postar länkar. Gärna till bildsidor. Jag är bildgalning - eller imagofil, om man vill vara fin i kanten (om ordet imagofil finns vet jag inte). Och nu fortsätter jag med det:

Bilden här ovanför kommer från Babyart - många sköna bilder där.

Ett gäng gamla bokomslag, många av dem jävligt sköna (Johnny, du skall icke missbruka ordet skön sådär som du gör hela tiden), finns på The cover art gallery.

CSL Cartoon stock. Ok, inte så mycket i min smak egentligen, men eftersom detta är en serviceblogg så aimar vi to pleasa alla.

Förresten, nu när prinsen med de stora öronen ska gifta sig med sin älskarinna, och alla frågar sig vilken titel älskarinnan egentligen borde ha, så kan man ju läsa in sig på den brittiska monarkins historia.

Kan man egentligen få nog av sandslott? Jag tror inte det. Själv längtar jag redan efter att få bygga sommarens första.

Kan man egentligen få nog av galna diktatorer? Jag tror inte det. Jag längtar redan efter att få skaka hand med sommarens första.

Ok, nu får det räcka. Solen ligger på och bränner ordentligt genom de dubbla raderna fönster som omger min lilla hytt. Kavajen har jag på mig - inte för att jag vill vara söt och snygg, utan för att jag måste dölja min smutsiga skrynkliga skjorta.