Upprepning

Ibland kommer en obehaglig känsla krypande: -Har jag inte skrivit om just detta förut? I de fall jag orkar kolla upp saken, så visar det sig stämma - jag har skrivit om det förut. Kanske inte med exakt samma ord, men liknande - samma tema.

Ska jag känna mig dålig då? Nej. För det är ju så att man har bara en viss skäppa att ösa ur, och i mitt fall kanske den inte innehåller så mycket. Så istället för att bara blogga om vad Aftonbladet skrev idag, får man helt enkelt variera sig - även om man skriver i stort sett samma sak som man redan har gjort en massa gånger förr.

Om Bellman hade levat idag så kanske han hade varit bloggare. Fast det lär ju råda delade meningar om saken - många kanske skulle säga att han skulle ha varit popstjärna eller liknande; låt gå, vi säger att han var både och. Men upprepningsfällan skulle likväl ha funnits. Och som sagt, det gäller att variera sig, även om man skriver om samma sak:

Ur epistel N:o 30, Till fader Movitz, under dess sjukdom, lungsoten. Elegi

Drick ur ditt glas, se döden på dig väntar,
slipar sitt svärd och vid din tröskel står.
Bliv ej förskräckt, han blott på gravdörn gläntar,
slår den igen, kanske än på ett år.
Movitz, din lungsot den drar dig i graven.
Knäpp nu oktaven:
stäm dina strängar, sjung om livets vår!

Ur epistel N.o 27, Som är dess sista tankar

Gubben är gammal, urverket dras,
visaren visar, timman ilar.
Döden sitt timglas har ställt vid mitt glas,
kring buteljen strött sina pilar.
Törstig jag skådar min stjärna och sol.
Vandringsman, hör nu min basfiol!
Movitz, din tjänar vilar.

Bellmans arbeten: Månan, Fredmans sånger, Fredmans epistlar och Dikter och sånger av Carl Michael Bellman, kan man läsa hos Projekt Runeberg.