Det jag gillade bäst men Barbapapa var att han och hans familj kunde bygga hus med sig själva som gjutformar. Det blev ena bubbliga hus. Jag har för mig att de helt enkelt hällde betong över varandra och lät det stelna i underliga, men mysiga former.
Sådärja. Nu har jag arbetat upp ett behov av att höra Barbapapa-sången på både tyska och italienska. Ett skönt groove inför helgen helt enkelt.
Funkar inte det så kan man ju skapa sin egen Barbamelodi.
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar