Sena nätter. Sena nätter är inte samma sak för mig som för andra - sena nätter för mig är senast 02:00. Jag är, och kommer med all säkerhet alltid att förbli, under "det är ju en dag i morgon-förbannelsen". Detta trots att morgondagen är helt tom och oplanerad och ledig. Snälla nån - häv den förbannelsen.
Sena nätter och alkohol. Dricker jag för mycket blir jag spysjuk dagen efter (om inte förr). Men dricker jag sådär alldeles lagom, då blir jag - deprimerad. Jag har upptäckt det rätt nyligen. Vad som är normalt drickande - såna alkoholmängder som går ur kroppen på vägen hem (vilket borde borga för en skön morgondag) skapar obalans i min hjärnkemi på något sätt. Jag blir deprimerad helt enkelt. Snälla nån - häv den förbannelsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar