Bloggdöd

Vilken bloggdöd. Jag har verkligen inget att skriva idag. Det är klart, jag skulle ju kunna bluddra på om ingenting, det är ju det jag gör nu, men varför? Skriva för skrivandets skull.

Han hade henne städse i sina tankar.

Jag sitter och försöker lära mig vad ordet städse betyder. Nationalencyklopedin förklarar att ordet är besläktat med stod, som i staty - något som står där, alltid; skulle vilja kunna använda det ordet ibland. Men det är svårt - hur ofta säger man Han hade henne städse i sina tankar?

Jag läser att Charlie Norman har gått till de sälla jaktmarker som finns reserverade för såna som honom och kanske Robert Wells. När jag var yngre hade jag svårt för honom. Men åren gick och svårigheterna avtog. Jag antar att det blir ännu mera osvårt nu.

Jag brukar inbilla mig att kändisar dör tre åt gången. Vilka två står på tur? Jag tror att jag gick förbi Kjartan Slettmark vid Mariatorget häromdagen, han såg rätt skröplig ut. Är jag grym nu?

Nu har jag i alla fall sluskat ihop en text. Tog väl 5-10 minuter. Jag kan inte låta bli att undra hur det jag skriver skulle se ut om jag bara skrev en text i veckan. Om jag hade tid och lust och råd att bearbeta och stryka i till exempel den här texten. Hur skulle det bli? Antagligen inte så stor skillnad.