
Man känner igen dem, de signalerar ungdomstid, sjuttiotal. Stilen - jag tänker att om man blandar Jim Blashfield med Jugend, då kanske man får fram en Nils Sturare (om man nu ens kan tänka så). Men de är ändå egna, i en klass för sig.
Det där om sjuttiotalet då. När jag var liten, yngre och ung, då kunde man se dessa affischer i annonsformat i tidningarna, och på vägen från färjan upp mot grönan. De gav en fläkt av vuxenliv minns jag; när jag blir bara några år äldre, då kan jag gå på konsert och uppleva det som de flashiga bilderna utlovar. Men naturligtvis var inte verkligheten lika fin som affishernas verklighet.
Fler snygga posters av andra konstnärer hittar man här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar