Tandpulver

Då och då har det hänt att jag har haft tandpulver hemma, en sån där röd burk. Pulvret är svart, och tänderna blir rätt svarta också, tills man sköljer munnen. Pulvret är alltså torrt kan jag berätta för den som aldrig har använt det. Man kan köpa det, ja lite här och där, oftast i invandrarbutiker i förorter kanske.

Det känns lite tufft att använda det. Okej, tänderna blir kanske inte alls lika rena som med vanlig tandkräm, men när man vispar omkring med pulvret i munnen, och känner den ampra smaken av - ja, vad det nu är, då känner man sig ändå lite nyttig sådär, lite ursprunglig. Och man kan faktiskt göra sitt eget pulver - se här:

• Brända brödskorpor, stötta till kol - 1 lod (13,3-14,8 gram)
• Torkade, pulveriserade och siktade blad av salvia - 1 lod
• Bästa myrraharts - 1 quintin (3,3-3,7 gram)
• Cremor tartari (se vinsyra) - 1 quintin
Allt stötes fint. Detta är ett synnerligen gott tandpulver, så väl för tändernas glasyr som tandköttets bevarande. Man nyttjar detta pulver torrt med tillhjälp av en linneklut eller endast med att gnida det med blotta fingrarna på tänderna och tandköttet. Tandborstar är icke till någon nytta.
(Källa: Brown 1994 efter "Hushålls-Bibliothek för Fruntimmer", del 1, 1800)
Anm. Vikterna har här översatts från både handels- och medicinalvikter - se gamla mått..

Det här receptet hittade jag på det suveräna SheNet (som har hur många häftiga recept på "utvärtes medel" som helst), som förklarar sin verksamhet såhär:

Shenet började 1997 med att 25 års anteckningar behövde struktureras. Arbetet pågår fortfarande och växer, med förhoppningen att det är till hjälp och inspiration för andra. Vi behöver ju inte alla göra om samma misstag.
Webmaster, tvåbarnsmor i Göteborg, har yrkesdrill som bibliotekarie, dokumentalist och informatör till bästa hjälp för informationsinhämtning och -förmedling.