Bellman

Jag såg just andra delen av svt:s "Carl Michael och Lovisa - ett dygn i makarna Bellmans liv". Vad kan jag säga? Jo, den var bra.

Trögstartad, javisst, men helhetsintrycket blev precis det som upphovsmakarna antagligen hade tänkt sig - att man fick en ögonblicksbild på hur det kanske kunde ha tett sig för Bellman under ett småjobbigt dygn på slutet, och på det sena sjuttonhundratalet i stort. En liten ögonblicksbild som genom ett nyckelhål, jovisst, men ändå en bild. I alla fall fick jag den bilden.

Jag har sett det klagas här och där på serien, att det bara var ett tomt kostymdrama, men den gav åtminstone mig ett djupare intryck. Och Tomas von Brömssen var bra. Han är ofta bra. Även om han alltid är Albert och Herbert-Hebbe så flöt han bra in i rollen som Bellman tycker jag - man är ju som bekant en grundkaraktär, men den går ju att klistra in i alla möjliga sammanhang.

En kamelontskådespelare, en som totalt blir den rollen han för tillfället befinner sig i är mindre intressant, tycker jag, än någon som har en grundkaraktär. Och precis så gäller för Mikael Persbrandt, som också var med i serien.

Jag gjorde en liten Bellmansökning på nätet, och såg att det här dokumentet måste ha varit en stor grund till "Lovisa och Carl Michael Bellman - ett dygn i makarnas liv".