Om det är något åren har gjort för mig, eller snarare - emot mig, så är det att tröttheten blir allt svårare att bekämpa. Förr kunde jag vara hur trött som helst och ändå kämpa vidare - för tröttheten satt ändå bara i huvudet. Nu sitter den i hela kroppen.
Jag sover alldeles för få timmar per natt. Nej, jag har inga sömnproblem, det är bara det att jag ligger och läser alldeles för länge. Som nu då: jag låg och läste fram till ett på natten. Sedan släckte jag och det tog säkert nån kvart att somna. Vid fem gick jag upp.
Så håller jag på - dag efter dag (eller natt då). När jag skriver detta känns det i armarna som om jag har kroppsarbetat, och det har jag ju inte - jag sitter jämt på en stol, och gör jag inte det så sitter jag hemma i soffan. Ett alldeles för slappt liv.
Så det är tungbloggat nu. Som om det inte är tungt nog ibland att hitta på nåt att skriva om (jamen skriv inget då för fan!). Åren går och tär, och det är svårt att vänja sig vid. Nu kommer jag att tänke på titeln på en Linda Skugge-bok, och känner att om jag hade skrivit den så skulle jag ha bytt ut hångla mot sova. Och tagit bort "med nån" också för den delen.
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar