Mattesvammel

Jag undrar vad som pågår i mitt huvud just nu - hur det ser ut liksom. Vad jag har hört berättas så fungerar hjärnan som så att elektriska impulser far hit och dit, och liksom påverkar kemin därinne. Att det liksom söks via taggar och associationer på nåt vis. Hur ser det ut?

Nyss skrev jag inte, och nu skriver jag. Det krävs inte mycken tankemöda att skriva det jag nu skriver, men nog borde det blixtra till ordentligt därinne nu, i alla fall om man jämför med när jag inte skrev. ................... . .................... Nu tänkte jag på 102 gånger 6.

Jag tänkte: 6 gånger 100 är 600. Jag sparade talet som en bild - inte helt olik en powerpointad sexhundring - och lade den åt sidan (mentalt alltså). Sedan tänkte jag: 6 gånger två. Det är 12, och jag sparade (mentalt det med) denna tolva som ett tal (små tal behöver man inte göra bilder av).

Shit! En tjej gick just förbi, stannade upp, och sade: "Jag ville bara säga att jag tycker du är så himla trevlig". Det sabbade min uträkning - matematikuträknande är som ett ostadigt och skört korthus för mig; det föll ihop. Var det min nyodlade mustasch som förtrevligade mig förresten?

Tillbaks till matematik på hög nivå. Sexhundringen låg kvar på hyllan, och jag plockade ner den och lade den framför mig. Den är som sagt sparad som en bild och därför lätt att komma ihåg. Sexhundra plus tolv är 612. Ni ser vilken tankemöda det var för mig att räkna ut detta lätta.

Och med ens blev hela denna svammelpost mer tankekrävande än den var från början. Har det hänt nåt i min hjärna nu? Är jag smartare än innan? Är mitt huvud rentav lätt magnetiskt nu, med tanke på alla de elektriska signalerna jag tvingaade fram? Jag testar och lägger en nyckel mot pannan. Den fastnade inte.
---
Andra bloggar om: matematik, svammel