Kom nyss hem från en liten fest i gamla stan. I gången mellan T-centralen och Centralen passerade jag artisten José González, eller om det var han som passerade mig. Han hade en halsduk runt halsen - den verkade vara virad många varv.
---
Andra bloggar om: jose gonzalez
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
7 kommentarer:
sandra: Äsch - jag får myrkrypningar av sån långsam musik.
Har aldrig hört talas om killen, men efter att ha kollat hans hemsida är det ladda ner som gäller.
Tack ska du ha Johnny för introdutkionen. Även om myrorna kryper..
magnus: Det kanske blir din nya idol.
Hmmm, det ska nog lite mer till för att han ska bli min idol, har aldrig haft någon hitills.
magnus: Det har jag, men inte fntiskt - knappt helhjärtat förresten.
Ska man behöva locka det ur dig? Vem var offer för denna halvhjärtade idoliseringen då?
magnus: Äsch, det har varit många. Det jag menar är att jag aldrig har lyckats bli en riktig dyrkare. Jag är nog inte heller typen som blir religiös.
Skicka en kommentar