Jag tror inte på Nizzas blomstersängar!
Jag lovsjunger rätt och slätt
män sönderlegade som sjukhuslängor
och kvinnor utslitna som gamla talesätt
Av någon anledning kom jag nyss att tänka på Majakovskij. Vet faktiskt inte varför. Och när jag tänker på honom kommer jag alltid att tänka på Peter Wahlbäck av nån anledning.
---
Andra bloggar om: Peter Wahlbäck, Vladimir Majakovskij
2 kommentarer:
om det där med ett moln i byxsor okcså andera dikcter med knutnen näve inne innuti i ansikctet
heja vladrimir ilitj majakovskij din dikcter har pansarsköld okcså är sköra som sköra som
någnonting som är alldleles nyblött nyfött
tänkrer på honmon ibland okcså okcså ibland lyssnrar jag över havet okcså hör: han har en röst som havet självt den alderig avslutrande vågen
men det jag grillar allramest är att han allra mest avskydde skvaller det är stora menniskor som tänkcrer så
nu kan vi grå vidare med vårt
lykca till med ditt stationsvakt det har varit en fin tid när internet blixstrade som en dikct ett månsken okcså med ett litet jag vet inte
okcså med liksom ett litet klukcrande skratt där bakom tangentrodret det säjer jag nu yo
styr ut på nya hav det säjer jag nu
yo
"lykca till med ditt stationsvakt det har varit en fin tid när internet ..." Fan det låter ju som om du ska sluta?
Skicka en kommentar