Resan ÄR verkligen målet. Allting känns mycket viktigare innan det blir en realitet.
Som till exempel vem som vinnet valet. Just nu känns det viktigt, jag riktigt bryr mig. Om en vecka vid den här tiden kvittar det säkert.
Eller min hårddisk-dvd. Just nu upptar den en hyfsat stor procent av den köttiga hårddisken jag kallar min hjärna. När jag har köpt den blir den ointressant (om än användbar).
Eller helgerna. Helger är alltid mycket mer vilsamma och trevliga innan de kommer. De brukar vara som bäst framåt torsdagen.
Och döden, den som kommer vare sig vi vill eller inte. Den känns trist och obehaglig innan man dör, men när man är död bryr man sig inte.
---
Andra bloggar om: vägen, målet
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
2 kommentarer:
Ja, faktiskt.
Det är nästan som när man måste vara ute för att det är fint väder. Oavsett allt annat.
desirée: Just det, ungefär.
Skicka en kommentar