fredag, november 10, 2006

Två minuter tidig vinter

Jag ställer mig utanför. Står där i kylan en stund, och ser solen stiga över djugårdskanalen. Jag får déjà vu på déjà vu - jag har liksom andats samma kalla luft förut, känt samma kyla mot skjortärmarna förut. Jag har sett solen lysa på samma sätt, massor av gånger.

Träden är till hälften avlövade nu, och av dem som sitter kvar är hälften bruna, hälften gröna. De som har fallit ner, och ligger i drivor vid trädens stammar, är alla bruna. Ibland tar en vind tag i dem, och jag ser dem virvla ner längs gatan, ner mot kanalen.

Solen får alla glatta ytor att skina och gnistra. Det ser ut som svetslågor. Jag borrar blicken in en låga där borta. Den strålar ut från ett fönster på en ambassadbil, tvåhundra meter bort. Jag håller kvar blicken så länge det går, försöker se om jag kan finna något i lågan. Men nej, ingenting.

Ett par med en barnvagn passerar mig. Mamman, som det nog är, går bredvid pappan. Det är han som skjuter barnvagnen framför sig. Men den är alldeles för låg för honom, så han kör den på bakhjulen, antagligen för att spara på ryggen. Jag går in igen.

---
Andra bloggar om: ,

13 kommentarer:

Anonym sa...

Kanske är han som jag, inställd på att vagnen ska vara tung och svårstyrd? Jag kör ofta på bakhjulen fast det inte alls behövs med dagens moderna vagnar som nästan är självgående och mycket lätta att svänga. Ett opraktiskt kroppsminne som inte längre är aktuellt.

Anonym sa...

salt: Barnvagnarna nuförtiden verkar faktiskt ha ställbara handtag, har jag sett.

Elisabet. sa...

Å, vad du skriver bra!

Anonym sa...

elisabet: Å, vad du skriver snällt! .-)

Anonym sa...

Hej. Jag kan berätta att vi använde en Silver Cross barvagn till våra flickor. Den kallas ju "barnvagnarnas Rolls Royce", men vi köpte den relativt billigt. Den var begagnad, men det syntes knappt. Mycket snygg vagn , men svår att fälla ihop i den lilla hissen i vårt höghus. När lillkillen kom fick han nöja sig med en annan vagn.
Vackert skrivet, Johnny, om hösten! Det bor en poet i dig, tro mig.
M v h Molly Ginger.
PS. Silver Cross fick faktiskt följa med till Finland en gång, nej, två gånger. Andra gången hyrde vi en stuga i Mukkola, ett campingområde vid Vesijärvi, utanför Lahti. DS.

Anonym sa...

Johnny...på Ditt sätt att författa, förstår jag att Du uppskattar Per Gunnar Evander. Önskar att Du läser hans senaste roman: "I min ungdom speglade jag mig ofta".
God natt! Agathe

Anonym sa...

Molly: Mukkola-camparna tänkte nog att där har vi ett gäng riktiga svenska överklassare. ;-)

Agathe: Jag kommer nog till den så småningom. Godmorgon. :-)

Anonym sa...

Hahahaha... Buuuhhuu... Ska man skratta eller gråta...??!! Svenska överklassare... Du skämtar, va?! Jag skrev ju att vi köpte vagnen BILLIGT. Nej, jag måste lita på att du skämtar. You are so kind.
M v h Molly Kyrkråttan Ginger.

Anonym sa...

Molly: Men den såg ju ny ut!! :-D
Men faktiskt - om jag någon gång låter elak, så är det nog bara för att jag har försökt skämta, och att det inte har lyst igenom texten.

Anonym sa...

Jo, det stämmer. Men du vet, man ska ju inte döma hunden efter pälsen... eller hur säger man?? Grisen efter knorren( hoho)??!!
F ö kände jag en gång en jurist som i kraft av sin erfarenhet berättade att man absolut INTE kan bedöma en klients levnadsvillkor utifrån hur man är klädd. Tjaa...
M v h Molly Ginger.

Anonym sa...

Molly: Om jag blev rik skulle jag sätta en ära i att klä mig lite sjavigt.

Anonym sa...

Haha. Och hur klär du dig nu då?!
Glömmer aldrig den gång då en "fyllehund" ( ett uttryck använt av dig) ringde på dörren. Han hade fått tag på en ung tjej(hrm!)som saknade fina kläder - de skulle ut och dansa. I min oskuld så fick hon låna min fina Sonia Rykiel-kjol från NK och tillika ett par sommarskor. Snyft!! Såg aldrig tjejen mer... Grrr...Visst, är man naiv så är man...
M v h Molly Ginger.
Molly, hon gick på en nit.
Skit, skit!!

Anonym sa...

Molly: Du får se det som att du bättrade på din karma ordentligt.