Då får det bli så - för dessa bilder förtjänar att visas upp. Dessutom - innan vi vet ordet av kanske även sårande bilder börjar plockas bort. Jag hittade de här bilderna för ett tag sedan, och normalt bör man ju kreditera den vars saker man knycker, men jag minns inte var.
Vill man förresten titta på vackra bokomslag kan man besöka PBA Galleries. Där finns det många sådana. Till exempel den här kokboken (med förord av Arlo Guthrie). Men nu kommer jag ifrån ämnet. Här är de snygga bilderna.
---
Andra bloggar om: böcker, ord, bilder, negerpojkar
9 kommentarer:
Vad cool hon är där hon står med köttben och plockade kycklingar i famnen! Härlig kontrast till dagens softade matbilder.
Jiipii!!! Tio små negerpojkar av Agatha Christie är en av mina absoluta deckarfavoriter.Briljant! Min ena dotter och jag hade så roligt(ja, ursäkta)i somras när vi låg och diskuterade denna bok. Den första deckare som denna dotter läst. Vi kallade mördaren för "Vederbörande", hehe. Jag gav henne nog för många ledtrådar, t ex att ngn fejkade, men hon var rätt smart själv också.Sedan dess kör vi mkt med "Vederbörande"...
:-)Molly Ginger, definitivt ej Vederbörande.
ö-helena: Det var det jag föll för också.
Molly: Jag är ju ingen deckarläsare. Jag kanske borde ge en sån gammal grej en chans, för Wallander och sånt intresserar mig icke. Sherlock Holmes gillar jag.
Sure, man, Sherlock är definitivt en annan favorit! Särskilt Baskervilles hund. Du vet; Dartmoorheden, träsket, skräckinjagande hund(påminner lite om vår hund...hehe, nej, jag skojar...), idegranshäck, förrymd mentalpatient... Very good! S H är ju också en härlig typ. Mkt egen och originell, skarp hjärna, svårt med kvinnor... M v h Molly Ginger.
PS. Men jag måste få tillägga att jag även gillar Mankells Wallanderböcker! DS.
Molly: Jag är inte så mycket för socialrealism. Jag gillar när det är lite verklighetsflykt.
Hej. Hörrudu... Vem var det som diggade Tommy Johnson i Måndagarna med Fanny och som kallade detta DISKBÄNKSREALISM...?
M V H Molly Ginger.
visst kan ordet neger vara kränkande, men tar man bort det från alla ställen det används i andra sammanhang blir det bara kvar som skällsord. Agatha Christies klassiker har haft denna titel i sjuttio år och jag har aldrig reflekterat över titeln eller hört någon diskussion om detta heller.
Alltså inte hört någon diskussion innan nyheten om att förlaget döper om boken gick ut i tidningarna förra veckan.
Molly: Diskbänksrealism modell svenskt ssjuttiotal gillar jag. Jag antar att de slår ann nån slags nostalgisk sträng på mig.
rigg: Den disskussionen hör ihop med astrid lindgrens negerkung och glassmärket nogger black. Det är taskigt att säga neger eller nigger till nån, men gamla inarbetade titlar kan man låta bli tycker jag.
Skicka en kommentar