torsdag, mars 22, 2007

Ur form

Gaser.
Rapar svavel.
Diarré.

Allt detta i flera, flera dagar.
Har jag cancer?
Ska jag dö nu?

---
Andra bloggar om:

12 kommentarer:

Maria sa...

... hörru du, det låter ju inte alltför trevligt där borta hos dig! Men döden dö...? Nej, så lätt klarar du dig nog inte undan!

Stackars krake!

Anonym sa...

Jag vill inte skrämma dig gamle vän men diarré är den vanligaste dödsorsaken i världen ;-)

Anonym sa...

prova lite Samarin
*S*
det är hääärligt med sjuka män..ni blir helt odrägligt sjuka*S*/umbra

stationsvakt@gmail.com sa...

maria: Du sa "nog".

mickey: Det känner jag på mig.

Umbra: Ja inte är det kul alltså.

Anonym sa...

Vad är det du har i kylen och vad tillagar du på spisen?

maovu??

stationsvakt@gmail.com sa...

anne-maj. Det lustiga är att jag har varit så nyttig på sista tiden. Käkat en massa solrosfrön och sånt.

Anonym sa...

Hrm! Där har vi det, Johnny! Radikal förändring av menyn skapar nog obalans... Jag tror mer på lite lagom av varje, inga idiotlöften om att "det och det ska jag ALDRIG äta mer"... Men hehe...vad är "lagom"??!
M v h Molly Ginger.

Martin Klasch sa...

Gå till farbror doktorn då. Om du är orolig! Eller lär dig spela schack tills dess liemannen dyker upp...

PS läser inte dina barn din blogg ibland??

Anonym sa...

De läkare jag träffat i jobbet har sagt att cancer är en väldigt bra diagnos, för det går något att göra år det. Om man inte väntar för länge.

Jag tror du beskrev helvetet. Inte sjukdom, men den geografiska platsen. Gaser och svavel. Nä, vänta du är en vulkan som fått diarréutbrott. Också där finns gaser och svavel. Du har blivit ett med naturen.

Bli bra! Det är en uppmaning.

stationsvakt@gmail.com sa...

p-e: De läser den ytterst sällan. jag vet att sjukdomsnoja är fel att föra över på barnen.

jontas: Jag är en sån som väntar för länge. Jag väntar, förtränger och hoppas på det bästa.

Anonym sa...

Hypokondriker med psykosomatiska symptom alltså. Allt beror på att du känner dig kränkt. See a shrimp ;)

PEF

stationsvakt@gmail.com sa...

PEF: Ja, över att mina sjukdomar inte tas på allvar. :-)