Ibland blir filmer liggande. Man har tänkt se dem - vid tillfälle. Men egentligen har suget aldrig funnits där, inte ens när filmen införskaffades. Vissa filmer är typiska såna som blir liggande.
Jag har en sån film. Jag har haft den skitlänge, men inte förrän igår såg jag den. Inte ens i teorin verkade den bra, men även såna filmer måste ju ses ibland. Om inte annat för att balansera upp mot all kvalitet man konsumerar.
Ni vet vissa filmer - Scary Movie 3, American Pie 5 - alla de där filmerna som innehåller tuttar, pruttar, marijuanarökande och skådisar som egentligen är lite för gamla. Dumma filmer, helt enkelt. En sån film var det.
Dottern och hennes kompis ockuperade norra delen av lägenheten, upptagna med hårfärgning och flams. Sönerna ockuperade bredbandet. Själv hade jag redan gjort allt jag borde ha gjort den dagen, och eftersom det inget var på tv återstod bara tomrum. Filmtajm, alltså.
Jag hade noll förväntningar. Inte ens om en film är skitrolig brukar jag sitta och skratta ensam, och den här verkade som sagt inte rolig. Mycket riktigt, de tio första minuterna var bara dumma, och inte blev det bättre.
Men efter en halvtimme kände jag i kinderna att jag tydligen hade skrattat, och när jag nu tänkte på saken och liksom gav upp min sura min hade jag skitroligt. Grandma's Boy är verkligen en typiskt sån där skitdum amerikansk dussinfilm, men ändå har jag sällan haft så kul åt en sån.
---
Andra bloggar om: film, skratt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar