Plats: Eriksdalsbadet.
Tid: Ca 14:00.
Pris: Gratis.
Väder: Regn.
Regnet hade just gett med sig när jag klev ner i vattnet, men molnen var fortfarande blygråa. Hur bred är utebassängen där? Jag vet inte, men ett tag hade jag i alla fall säkert tusen kvadratmeter vattenyta för mig själv. Hur många kubik vatten som stod till mitt förfogande är jag inte man att räkna ut.
Som en groda, eller snarare en krokodil, stirrade jag ut över det öde vattenlandskapet, endast brutet av några bassänglinor; bara ögonen hade jag över ytan - som just en krokodil. Vattnet ångade, och återkallade minnen från fornstora dagar på träningsläger i Santa Barbara. Vattnet ångade där också.
Sedan kom de en och en: dåligt-väder-badarna, och gjorde mig sällskap i det våta. Ingen av oss säger något, naturligtvis, vi är privata. Det är nästan som en synd att titta för länge på någon. Stämningen är nog inte helt olik hur jag föreställer mig stämningen i en porrbutik.
Efter tusen mala-sönder-musklerna-fullständigt-under-huden-meter kliver jag upp. Tung i kroppen. Jag går bort till omklädningsrummet. Känslan av ens bara fötter mot den slemmiga beläggningen på kaklet i herrarnas duschrum är som vanligt obehaglig. Och därinne finns de: gubbarna.
Vilka är de egentligen, dusch och omklädningsrumsgubbarna på badhus? De finns alltid där, alltid ganska gråbehårat blekfeta. Oavsett om det är fullt i badhuset, eller som idag tomt, så är de där. Bastar gör de väl, simmar - det vete fan, sitter på en bänk bredvid ett omklädningsskåp - alltid. Bor de där eller?
---
Andra bloggar om: simning, eriksdalsbadet
6 kommentarer:
Jag måste nog smyga in på Eriksdalsbadet och spionera lite. Inte på gubbarna, nej, på dig när du simmar.
(Min svärfar är gammal simlandslagsman från 40- och 50-talen och det är så ohyggligt imponerande att se när han -- fortfarande -- forsar fram. Det ser så lätt ut.)
Lotten: Haha, du är välkommen att titta. :-D
Jo, det skulle vara kul att smyglo på alla gubbar som inte vågar titta på varann...kan du simma? På riktigt?
Hundsim eller? *L*
StellaP: Jag kan simma. Jag tävlade. Men det var förstås för över tjugo år sedan. Tekniken finns kvar. Orken inte.
santa barbara.. det var tajder det! nu blygrå moln över eriksdal
som yngre simmade jag alltid under elisabets mamma för att se hur hon såg ut underifrån
så kan du göra, på eriksdal
simbrilla på; och så titta hur roliga människor ser ut UNDERIFRÅN, när de simmar
hett tips
lovisa: Förr fanns det faktiskt ett par fönster under vattnet på Eriksdal. Antagligen är de borta nu. Jag skulle vilja ha en undervattenskamera.
Skicka en kommentar