En helt vanlig konversation mellan mig och yngsta sonen.
Jag: Vet du, när jag gick in på ICA idag var allting som vanligt. När jag kom ut hade alla, precis alla i världen, förvandlats till monster.
Son: Åfan. Jag med?
Jag: Du med. Men jag låtsas inte om det, eftersom jag inte vill avslöja att jag är den enda människan.
Son: Men nu har du ju avslöjat dig för mig.
Jag: Oj. Snälla, ät inte upp mig.
Son: Okej, om jag får tusen spänn.
Jag: Vad ska monster med pengar till?
Son: Öööh... köpa godis.
Jag: Vad är du för ett monster egentligen?
Son: Ett godismonster.
---
Läs även andra bloggares åsikter om monster, far, son, ICA, pengar, godis
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
6 kommentarer:
till slut är ingenting kvar bara en massa blogg
/bloggträskmannen
Aha! En bild på sonen. (Var det f.ö han som tog till flykten i början på videon?)
Vilket härligt samtal. :) Han fick väl en godispåse iaf? :D
embryo: Vad annars finns?
pf: Ja, det var han. Ganska lokt - fat han är inte blå. Mer åt det beiga hållet.
Anonym: Nä, man jag delade med mig av en filt när vi tittade på 2½ Men.
Haha! Så där pratar vi också. Skönt att det finns fler störda :)
anna: Typiskt monsterprat. :-)
Skicka en kommentar