När farfar hade dött och vi släktingar gick igenom kvarlåtenskaperna, vilket var rätt snabbt gjort, fann min dotter tavlan. Eftersom ingen hyste någon direkt brinnande längtan efter att lägga beslag på den blev det hon som fick den. Hon hängde den över kortsidan på sin säng.
Så småningom flyttade min dotter till England, och då hon inte kunde släpa med sig allt hon hade (och i likhet med min farfar inte är sådär jättesentimental) blev tavlan hängande. Jag övertog dotterns rum efter att hon hade flyttat, och min säng ställde jag där hon hade haft sin säng. På det viset har det fallit sig som så att även jag nu har tavlan hängande över mig.
Nu när jag precis har scannat av den och ser den framför mig ser jag ju såklart vad som står på den. Men om någon hade frågat mig vilka orden var - innan jag gav den denna uppmärksamhet - hade jag inte kunnat säga det. Och faktiskt, jag tror detta gällde för både dottern, farfar och till och med min farmor.
---
Läs även andra bloggares åsikter om tavlor, släktingar, ord
11 kommentarer:
Vet du varifrån det är hämtat då? (Utan att googla!)
Ö-helena: Inte den allra blekaste faktiskt.
Psaltaren. Bibeln alltså. (Fast jag var tvungen att googla för att hitta rätt psaltarpsalm: 119.)
Ö-helena: Åhå, där ser man. Jag hade gissat på Pepparen. :-)
och vers 105 i längsta Psalmen. Utan google. Jag lovar.
frk: Du och Ö-helena är ju värsta skriftlärda. :-)
De där orden är mkt kända. Jag har dem t o m på brevpapper.
Från den tiden man KUNDE köpa olika slags trevliga brevpapper.
Nu för tiden tror man inte att några skriver för hand. Jag intygar att vissa GÖR det.
:-) Molly Ginger, sällsynt art (verkar det som).
Molly: Nu inspirerade du mig till att skriva ett brev.
Ja, snyft!
Det fanns ju tider när man köpte brevpapper i Visby...innanför murarna...
På kvällarna blev det dans.
Men det var DÅ det, hihi...
.-) Molly G., minnesgod.
Molly: Du låter som du talar om för 100 år sedan. .-)
Det är det, Johnny!
Ungefär...
:-D Molly G. , mossbelupen.
Skicka en kommentar