En gång för länge sedan, det måste ha varit tidigt åttiotal, hittade jag ett par skivor med lockande omslag: en med en naken tjej som håller i en brinnande gitarr, och en med en gitarr som ser ut som en dödskalle. Antagligen reades de ut. Redan på den tiden visste jag att man inte ska döma böcker efter deras omslag, och att detta gällde för skivor också, så jag köpte dem mot bättre vetande.Då för tiden köpte man (jag) inte skivor sådär jätteofta, så när man väl gjorde det levde man med sina inköp ganska länge = gav dem en rejäl chans. I det här fallet hade jag haft tur - Be-Bop Deluxe , som gruppen bakom dessa skivor hette, visade sig göra ganska bra musik, i mitt tycke.
Läser man om dem på Wikipedia så sägs det att "de var inspirerade av David Bowie, Roxy Music, King Crimson, Pink Floyd, Van Der Graaf Generator and Frank Zappa". Tja, det stämmer kanske, men jag för min del hör ganska mycket 10CC i musiken, i alla fall den här låten låter ganska mycket 10CC.
Vill man lyssna in sig på Be-Bop Deluxe så finns de - i sin helhet, tror jag - på Spotify. Och har man inte Spotify så verkar det finnas en hel del på YouTube.
---
Läs även andra bloggares åsikter om musik, lp, be-bop deluxe
7 kommentarer:
Herregud! Dom hade jag glömt. Köpte nog deras Modern music när den kom...vilket är 33 år sen! Och nu finns chansen (risken!) att höra dom igen på Spotify. Kors!
Pär N: ja Spotify har inneburit många kära - och okära - återseenden.
Åååh... Bill Nelson!!! Älskade honoom... på riktigt alltså!
De hade ett speciellt sound, inte minst på grund av sångaren. I gömmorna ligger ett par vinyl och samlar damm.
Tack för tips och länk! Du har bra smal ;)
Smak;)
Maria: Jag visste inte ens vem han var.
crex: Jag trodde ingen hade hört talas om dem, typ.
Mrs Li: Jag är bra smal. :-)
Skicka en kommentar