Igår badade jag i sjön för första gången den här sommaren. Jag lågsniffade över den sandgrumliga bottnen och försökte få nån slags skärpa i bilden, men lyckades inte. Efteråt, när jag satt och soltorkade och lyssnade på en bok, spottade jag en gammal klasskamrat-tjej från lågstadiet, åtminstone tror jag det - det liknade henne. Jag tänkte att det är lustigt hur en del kan hålla utseendestilen genom alla dessa år utan att bli alltför förvanskade. Men så blev jag tveksam; 'det kanske inte är hon..', så jag gick inte fram.
Jag gick hemåt. Här och där kantades dikena längs omvägen jag tog av johannesört. Om denna växt kan man läsa på Wikipedia att den har förmågan att göra vissa medicinska behandlingar verkningslösa; bromsmedicin mot hiv, p-piller, epilepsiläkemedel. Men jag har mig veterligen varken hiv eller epelepsi, och jag äter inte p-piller, så jag plockade ett gäng buskar och tog hem för att torka till te.
---
Läs även andra bloggares åsikter om sommar, video, johannesört
---
Bonus: Bra länk: Viral Video Film School.
(via Mrs Li)
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
11 kommentarer:
Hallå!
Såg att du letade nehrukavaj för fyra år sen. Jag gör det nu. Fick du fatt i någon då?
//oscar.
Oscar: Nix, hittade aldrig någon. Däremot äger jag en lång tunika - som jag inte kan visa mig ute i, men som är rätt skön att skrota omkring hemma i.
Har du fållat den nu, eller vad det var du skulle göra?
Ah, en like...jag är superbra på att spotta gamla lekkamrater...identifiera gångstil...ansiktsform...ja alla signifikanta drag.
Är det att skryta? Nä, väl? Dessutom är jag den där obehagliga som inte kan låta bli att ta kontakt. Vissa ryser...
Ulla: nix, det här är en annan, en färdigfållad.
Pim: Det pinsamma är ju när man blir kontakttagen, och inte minns kontakteraren. :-/
Känna igen är ju en sak, att sedan komma ihåg namnet är annat. Fast å andra sidan...de där som ligger några årtionden bort brukar sitta som berget, till skillnad från dem man mötte igår. Typ.
Pim: Ja det stämmer faktisk. Men eftersom närminnet är sämre än långt-bort-minnet litar man inte alltid på det senare.
Hos mig sitter gamla klasskamrater som berget!!!!
Kollar ofta konfirmationsfoto m m.
:-)
Molly Ginger m v h.
Molly: Hos mig sitter vissa som berget, men andra är som bortblåsta.
Det är lätt att krydda brännvin med Johannes också. Plocka så mycket gula knoppar som ryms i en tändsticksask, lägg dem i en flaska renat och låt stå i 3-4 veckor. Sila sedan av och du har en god och vackert färgad Hirkum Pirkum.
Jan E: Om jag hade en flaska brännvin skulle jag inte kunna låta den stå orörd i tre veckor. Jag håller mig till te. :-)
Skicka en kommentar