Två taxichaufförer (som heter Tom och Jerry, men som inte är katten och musen) plockar upp ett par suspekta typer på en järnvägsstation. Körningen går till ett spökhusliknande ställe. Typerna glömmer att betala, så T & J springer efter. De blir inlåsta.
T & J ser sig omkring därinne. Det ÄR ett spökställe: Spöken, fladdermöss och levande skelett. Skeletten finns det två typer av. Dels vita skelett, och dels svarta med stora läppar. De sistnämnda sitter och sjunger. En av våra hjältar slänger en tärning framför dem. De svarta skeletten är tydligen galna i tärningar för de dyker ner på dem, alla samtidigt - varpå de krossas mot golvet.
T & J hittar utgången. Där möter de de suspekta typerna de hade kört dit. Typerna pekar och gestikulerar och vill göra T & J uppmärksamma på något, nämligen vad som finns under deras kläder. Sedan går de.
Våra hjältar tittar under varandras tröjor, och upptäcker att de är skelett. Först blir de förskräckta, sedan börjar de springa som dårar, ackompanjerade av knasig musik.
Slut.
Det är just det där sista jag hänger upp mig på. Händer det som hände Kalle Anka på julafton (den med hackspetten)? Jag menar, blev pressen/chocken så stor att de blev sinnessjuka?
---
Läs även andra bloggares åsikter om tecknat
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
2 kommentarer:
Jag hade blivit sinnessjuk av en sådan chock faktisk, fast lite glad ändå eftersom jag blivit smal på kuppen.
ninja: En sån chock kan behövas efter all julmat ... och förresten innan jul också.
Skicka en kommentar