söndag, december 13, 2009

Sankta Lucia

Under kejsaren Diocletianus (245 - 316 e.Kr.) stod den sista "striden" mellan kristendomen och den statliga romerska polyteismen. "Den sista stora förföljelsen" kallas det, och att det inte var så okomplicerat och enkelt som en strid kan man läsa här. Nå, det var i alla fall under denna förföljelse som Lucia strök med (och blev helgon på köpet).

Enligt legenden föddes den kyska Lucia i en rik familj i Syrakusa (Sicilien). Det var menat att hon skulle gifta sig med en kille. Hon smet dock undan från detta, och försmådd som killen kände sig skvallrade han för kejsarens (kristförföljande) ståthållare, att Lucia minsann var en kristen trollpacka (hon hade lyckats bota sin mor från blödarsjuka, genom att tro på Gud så starkt). Fast det räckte ju inte med att bara säga att hon var det, så för att skaffa sig bevis ville han få Lucia till att offra inför kejsarens avbild. Lucia vägrade naturligtvis, och blev infångad.

Eftersom hon hade avlagt kyskhetslöfte bedömdes jobb på bordell vara ett lämpligt straff. Men hon var svårknäckt; då hon inte gav sig frivilligt, menade hon, skulle hennes kyskhet vara dubbelt värd. Man hällde också kokande olja på henne, samt körde ett svärd i hennes hals. Men hon vägrade dö. Till slut dog hon ändå, men hon väntade med det tills hon hade fått sista smörjelsen.

Det finns massor av legender om Lucias ståndaktighet och motståndskraft mot tortyr. En av dessa menar att man petade ut hennes ögon med en gaffel. Gud gav henne då nya ögon, och det är tack vare denna händelse hon så ofta avbildas bärandes på ett par utpetade ögon. Så här kan det se ut.

Santa Lucia

Så egentligen borde vi - istället för att bära på stjärnor och små ljus - bära på ögon. Å andra sidan vore detta kanske lite för läskigt för barnen, och det är ju ändå för barnen vi håller på med allt detta jox.

Nu kunde jag ju ha fortsatt med hur det kommer sig att vi håller på med Luciafirande här i Sverige, trots att vi är protestanter. Men jag orkar inte - jag kör pekfingervalsen när jag skriver och mitt pekfinger är helt bortdomnat nu. Du får helt enkelt, om du är intresserad, läsa vidare på svenska och engelska Wikipedia. Det är det jag har gjort, för att få reda på ovanstående.

Agneta Sjödin har skrivit en bok om Lucia också. Här kan man köpa den och här kan man läsa ett kapitel ur den. Förresten, nu när jag precis skulle sluta skriva gjorde jag en sista googling på luciabilder, och då hittade jag en variant som skulle kunna vara ett alternativ till stjärnor och ljus, och som är barnvänligt och som skulle kunna tillverkas på pysselstunderna i skolan/dagis/lekis.



Glad Lucia på er alla.
---
Läs även andra bloggares åsikter om ,

7 kommentarer:

之乎者也 sa...

Men nu har svenskt lussefirande ingenting alls med något helgon eller med kristendom att göra.

Johnny sa...

之乎者也: Nä, det är väl som med julen - nån slags ihopjämkning mellan det kristna och det hedniska, typ så att alla ska bli glada och nöjda.

Johnny sa...

之乎者也: ... och det är den typen av kompromisser du beskriver mycket bättre än jag. Trots att jag skrev så mycket så var min posts själva grundmening ändå: "Åh, kolla! Hon håller ju i ögon.", men jag har en förmåga att flyta ut. :-)

mrarboc sa...

Det var då en våldsamt långlivad kejsare - ungefär 560 år blev han visst... ;-)

Johnny sa...

mrarboc: Hehe, fixat. :-)

Sandra Gustafsson sa...

Strålande inlägg, vilket också fick mig att dra hårt på munnen för första gången idag, tack.

Johnny sa...

S G: tack vad snällt. :-)