---
Läs även andra bloggares åsikter om knän, vårdcentraler
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
lördag, mars 27, 2010
Mitt knä
Knät. Jag ringde vårdcentralen och beställde en tid. Känns som en omväg. Det sade jag också, och jag misstänker att min attityd lät lite trist där i telefon. Men jag fick en tid i alla fall, på måndag, och kvinnan jag talade med sade att det är den här vägen man måste gå. Jaja.
---
Läs även andra bloggares åsikter om knän, vårdcentraler
---
Läs även andra bloggares åsikter om knän, vårdcentraler
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
,-))
Ja, lycka till.
Men du förstår vilken lycka det är att nu kunna gå på långa promenader utan att det skär som kvivar i knäet.
Förresten, i Ystad är det så finurligt så man får själv skriva sin remiss till ortopeden. Det gjorde jag också. Fyllde i ett A4 fram,- och baklänges och beskrev besvären och sen blev man kallad.
Helt suveränt.
Från första besöket till operation tog det mindre än 3 månader.
Ja, usch det var ett fult knä! Köp nytt genast.
Elisabet: 3 månader känns som lång tid. Dålig service. Tänk om det tog sån tid i ICA-kassan, det skulle man inte gå med på.
p-e: Ja, jag planerar att göra det.
Men har du så ont?
Elisabet: Det lustiga är att jag har mindre ont sedan jag ringde. Detta skulle kunna tyda på att jag hade psykosomatiska smärtor, men jag tror inte det. Kanske har helt enkelt mitt idoga gående byggt muskler kring knät.
Skicka en kommentar