"Vi inför yrkeslegitimation för alla Sveriges lärare 2012". Kanske en intressant nyhet för vissa, men inte ett dugg för mig. Så jag nöjde mig med att läsa rubriken. Den satte dock igång en tanke hos mig, angående att man bör ha nån slags utbildning för det jobb man är tänkt att utföra.
Det jag tänkte på var: Helvete vad många människor man stöter på därute i verkligheten som inte passar på sina jobb. De kan ha hur passande utbildningar som helst, men de är ändå på fel ställe.
Det kan vara busschaffisen som säkert skulle vara en grymt bra städare, till exempel, men är ett skämt som busschaffis. Eller så kan det handla om att man hellre köar dubbelt så länge i en annan kassa på ICA bara för att slippa bli betjänad av en viss kassörska. Hon kanske å andra sidan skulle passa jättebra som veterinär. Och så vidare och så vidare.
Alltså det är ingen riktig teori det här, utan bara en känsla - att kanske så många som 50-60% av alla som jobbar med något befinner sig på helt fel ställe (vilket "drabbar" tredje person och därigenom skapar en olustig känsla i hela samhället, typ).
---
Läs även andra bloggares åsikter om arbete, jobb /
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
4 kommentarer:
En vis människa sa en gång:
"En civilisations framgång bör mätas, inte efter de individer som har kommit längst, utan att den lyckas utveckla alla individer på deras rätta plats."
Jag skulle kunna hävda att det var jag som sa det. Men det är ljug.
Däremot var det ju jag som sa det just nu. Det måste ju också räknas på något vis, eller hur?
Roger: Hur som helst låter det ju rätt sant.
Mjo, men man får inte säga sånt i Sverige. För i Sverige måste man säga att precis alla kan bli precis allting.
Det spelar ingen roll om man är 1 meter lång, väger 30 kilo och bara kan lyfta 15 kg. Visst finns det någon tårögd mamma där och hejar på att sonen visst ska bli brandman.
Konstigt att ungarna får ångest, när de förväntas göra allting. Man vet ju hur mycket allting är. Hälften vore nog.
Roger: Håller helt med.
Skicka en kommentar