Promenix på Lyckåsen

Lyckåsen heter visst stället, det såg jag på Eniro när jag kom hem. Det är ett skogsbeklätt berg. Går man runt detta berg har man gått ca 3 kilometer, så med andra ord är det inte klippiga bergen eller anderna vi talar om. Ändå, när jag befann mig bland dess labyrintiska stigar bland stenblock, mossiga omkullfallna träd och vattniga sänkor, fick jag för mig att nu har jag fan gått vilse.



Ja man måste ju variera sina vandringar, och det var på detta "berg" jag hamnade. Där hade jag aldrig varit förut. Det fanns inga riktiga hållpunkter att ta fasta på därinne, så jag gick väl i nåt som liknade cirklar (vilket kartan härovan ska visa).

Till en början följde jag en väg. Den slutade vid ett sandtag, och ungefär där gick jag upp i skogen. Uppåt, uppåt, åt sidan och nedåt klättrade jag. Och hitåt och ditåt gick jag. Jag hade tänkt mig åt ett vattentorn till, och i den bästa av världar hade denna vandring gått spikrakt och tagit tio minuter. Jag kom aldrig till vattentornet och min vandring på Lyckåsen varade i ca 40 minuter.

Och ju längre jag knallade omkring därinne, desto mer funderade jag över vilken film jag hade hamnat i: The Blair Witch Project eller Picnic at Hanging Rock.
---
Läs även andra bloggares åsikter om promenader, skog, berg