söndag, maj 09, 2010

Fram och tillbaks, fram och tillbaks

Finns det inte nån slags diagnos där nån plågad stackare finner lugn i att sitta och dunka sitt huvud mot en vägg? Dunk, dunk, dunk. Om och om igen. Jag har för mig det. Undras om skapandet och betraktandet av den här sortens giffar är nåt liknande.




Jag tycker det är underligt lugnande att glo på dem.
---
Läs även andra bloggares åsikter om

2 kommentarer:

Skrymta sa...

Katatoni?

Johnny sa...

Skrymta: Ja det låter faktiskt rätt bekant.