Som alla vet är kosmos och hela verkligheten en lök, och som alla lökar består den av lager på lager. Vår egen verklighet - tillvaron vi lever i - är endast ett av dessa lager. Vi kan inte färdas till våra grannlager, varken det vänstra, det högra, det övre eller det undre, så långt har kvantforskningen inte nått ännu, men ibland kan vi skymta dem.
Dagar när vädret växlar mellan sol och regn och sol igen är dagar man kan få sig en skymt. Det är vår undre granne vi kan se då. De små vattenansamlingarna på den ångande asfalten fungerar som fönster, och böjer vi oss fram och tittar in i dem kan det hända att vi får syn på vår grannvärld - Pöltava.
---
Läs även andra bloggares åsikter om pölar, speglingar
4 kommentarer:
Häftiga bilder.. :)
B: Tack. På sistone har jag varit lite intresserad av vad man skulle kunna kalla indirekta bilder - speglingar och sånt.
Det blev ju både fina och spännande bilder det här. Imponerad av ditt tempo på bloggen :).
Lars: Ja man har ju sina perioder. :-)
Skicka en kommentar