torsdag, augusti 12, 2010

Promenerade: såg träd och stubb

En timme får mitt gående på rasten ta, inte mer, för då kommer jag försent. Varvet jag tar är på strax under en timme, så när jag fotar något är det inte tal om att ta tid på sig, utan det måste vara ganska spontant och så att säga i farten.

Å andra sidan så är det bra, för tänker man för mycket på vilka motiv som är bra och vilka som är dåliga förkastar man nästan allt man ser. Tar man däremot en snabb flukt bara, och på det ett snabbt kort, då hinner man inte reflektera så mycket, och kort blir tagna.

Bloggande funkar förresten på liknande sätt, i alla fall för mig; Intuitiviteten är en vän - tänkandet en fiende. Nåja, nog snackat, här är några bilder. Jag såg ett träd på avstånd. Trädet sjöng på sista versen, i alla fall upptill, och nedtill fanns en hög med rött sågspån som verkade härröra från själva trädet.



Jag gick närmare och tittade och kände på't. Jovisst, nåt slags spån var det, rostfärgat och finfördelat. Och faktiskt - lite fuktigt. Vad kan det ha varit? Försiggick det någonting inne i trädet, något som hade med malande, gnagande och ätande insekter att göra månntro? Var spånet trädets blod?



På tal om träd. En bit därifrån stod ett träd som jag egentligen inte skulle vilja kalla för träd, utan för stubbe. Eller hur - ett avsågat träd, platt upptill och i avsaknad av utstickande grenar - det är en stubbe för mig. Och just den här, det måste ha varit en av sveriges längsta stubbar. Eller högsta, menar jag.



Vid stubbens rot lyste något, skarpt och gulrött. Det var en trädsvamp. Eller möjligen en stubbsvamp. Den var köttigt läppigt Kalle Anka-näbbig.


---
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

6 kommentarer:

Lensbabie sa...

Jag gjorde en plåtning i höstas för vår lilla lokala tidning, från Hjortagen i Mariefred. Då fick jag lära mig av hjortskötaren Lasse att det där spånet kommer av att läderbaggen bor i trädet. Läderbaggen är fridlyst. Den lever under barken på ekar och kommer bara fram under slutet av juli början på augusti för att para sig. Den är ganska långsam av sig, rör sig max 30 meter på ett år. Allt man ser av läderbaggen är såna där spånhögar. Ska se om jag hittar bilden jag tog på just sånt spån.
Ha en bra kväll
Lensbabie :D

Johnny sa...

Lensbabie: Åhå, tack. Det lönar sig att blogga om sånt man inte vet.

Mira sa...

Ätande, gnagande tänkte jag också säga, men visste inte vilken. Läderbagge! Man lär så länge man bloggar.

Kalle Anka-näbbig! :)

Johnny sa...

Mira: Ja jag har märkt att det är ganska lärorikt att blogga. Det gäller bara att hålla sig med en kunnig och bildad läsekrets, och det gör jag. :)

Mia* sa...

Som sagt, lärorikt att blogga och läsa blogar - inkl. kommentarer.

Själv reagerade jag på huset. Vilka fina små kolonner! Inte vilket soldattorp som helst, det där. :)

Johnny sa...

Mia: Det stod en skylt om vad det var för hus. Men jag minns inte. Nån slags gammal pumpstation?