Jag fick sova ut för en gångs skull, och då drömde jag nåt märkligt

En riktigt, riktigt skum dröm. I en backe i Skogås satt en man i skräddarställning. På håll såg han ut som en tiggare, men när jag kom närmare såg jag att han var en taliban, en typisk sån med en slags turban och skägg och säckiga byxor.

Han talade till mig men jag låtsades inte höra. Det var nåt om SÄPO. Efter ett tag blev jag orolig över nåt, så jag gick till SÄPO. Svenska Säkerhetspolisen höll av nån anledning till i Skogås, en bit från centrum. Ett gammalt fyrtornsliknande stentorn var deras högkvarter. Jag gick in.

Det var ganska öde och mörkt därinne, och stort som fan. Jag fick tala med en liten flintskallig gubbe som såg ut som en seriefigur. Jag berättade om talibanen. Jag frågade om det jobbade muslimer på SÄPO. Det gjorde det inte, sa mannen. "Jamen i teorin skulle väl muslimer kunna jobba här?" sa jag. "Nej", sa mannen, och ledde mig ner för en trappa som aldrig verkade ta slut. "Jag ska visa dig varför."

I ett stort mörkt rum, långt nere under marken, blev vi stående och sirrade på en mörk vägg. Mannen berättade att det hade jobbat judar där förut, men att det inte heller hade funkat. Jag frågade vad det hade med saken att göra. "Vänta bara", sade SÄPO-mannen.

Då lyste månen in genom en glugg. Månens sken gjorde att något avtecknade sig mot väggen. "Just det", sa mannen, "Nu ser du varför varken muslimer eller judar kan arbeta här."



Jag förstod. Silhuetten av ett päron hängande från en gren gjorde att jag så väl förstod. En riktigt, riktigt skum dröm, som sagt.
---
Läs även andra bloggares åsikter om drömmar, muslimer, judar, säpo, skogås