Jag går lite närmare. Fimpar. Sunkigt, säger jag.
Och under det där fönstret då? Vita saker. Det är … Nä, jag måste kika närmare.
Va?! Varför ligger det en massa värmeljus under detta fönster? Det kommer jag nog aldrig att få veta.
Hundbajs som har legat länge under snön kan skifta i färg. Så här kan det bli.
Och så här. Undras hur kemin bakom dessa färgändringar ser ut.
Här och där ser jag grejor på avstånd. Ibland väljer jag att…
… gå närmare.
Och närmare.
Och så böjer jag mig fram och tar mig en titt.
En trädsvamp där borta.
En trädsvamp - nu lite närmare.
Och nu ännu lite närmare. Av nån anledning gillar jag trädsvampar.
Jag tog lite kvadratbilder också. Denna gång lyckades jag fånga ett par skeptiska blickar. En mans och en hunds.
4 kommentarer:
Fantastisk bild av hunden som verkar så skygg! Helt fantastisk!
Elisabet: Plastpåsar på fötterna, därav den skeptiska blicken kanske. :)
hej.
gillar dessa bilder.
gillar hundbajset som skiftat färg.
hundbajs åldras också har vi fått bevis på nu. vackert.
trädsvampar är lite läskiga.
fråga mig inte varför.
eller jo gör det föresten, men jag kanske inte kan svara.
loathing: Nu luktade jag ju inte på hundbajset, men jag skulle tro att även den hade skiftat - från illa till nåt mer naturnära.
Skicka en kommentar