Nu när jag tänker på't så har jag nog bloggat om det här förrut. Eller?

Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
fredag, maj 20, 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Och du är säker på att dom lever? Kan vara statyer...
OM dom lever har dom i alla fall inte artros i knäna!
BB: Men JAG får det i knäna bara av att se dem sitta så.
Hahaha .., jag som har fått nytt knä, ler för mig och Barbros kommentar ,-)
"ler för mig själv å t Barbros kommentar", ska det förstås vara. Jag är trött.
Elisabet: ...trött efter allt bedjande i tunnelbanan? :D
"Ein Knie geht einsam durch die Welt" (ett knä vandrar ensamt genom världen) skrev den tyske poeten Chrisrtan Morgenstern för hundra år sedan. Det kanske var på rymmen från en av dessa tiggare?
Magnus: Eller hur! Eller så är de infångare av förrymda knän, och sitter på dem för att de inte ska smita.
Skicka en kommentar