söndag, juni 24, 2012

Hans Villius dog häromdan



Häromdan, jag tror jag läste't i mobilen när jag var i Rimbo och firade midsommar, dog Hans Villius. Ja ni vet, han med den där rösten som fick vad tusan som helst han pratade om att låta intressant. Men oftast var det väl, i alla fall som jag mins saken, historia han pratade om. Och karln var nog genuint historiskt intresserad. Jag får för mig - när jag kikar i "Vem är vem?" från 1968 och ser att hans barn fick begåvas med väldigt fornklingande namn - att det förhåller sig så.



Jag är också historiskt intresserad, men lustigt nog är det inte historiska grejor jag kommer att tänka på när jag tänker på Hans Villius, utan på tv-serien "Svart på vitt". "Svart på vitt" var, som nog många minns, små (men inte grunda) betraktelser av fotografier. Nu var det förvisso inte bara Hans Villius som berättade om dessa foton, utan även understundom  Olle Häger. Han gör det bra, men det är Villius jag minns mest tack vare den särpräglade rösten.

Jag ser att det - i skrivande stund - finns ett par tre avsnitt av "Svart på vitt" att se på Svt Play. Inte länge till dock, för inget ligger där för evigt. Jag tycker det vore kul om Svt - för att glädja oss, publiken, och för att hedra sin gamla medarbetare - skulle lägga upp alla 130 avsnitten av "Svart på vitt" på en temasida. Att det var just 130 avsnitt som fanns läste jag på Dick Harrisons Historieblogg, där programmen passande beskrivs som: "små allkonstverk".


ab, exp, exp, exp, svd, svd, svd, svd, dn

4 kommentarer:

Larsson sa...

Tråkigt detta men Larsson lever på minnena - inte minnst tv-dokumentärerna om andra världskriget och - som Du nämnde - "Svart på vitt".

Johnny Söderberg sa...

Förhoppningsvis kommer svt att hylla honom genom att sända några av dessa dokumentärer, åtminstone brukar de hylla gamla döda stötar på det viset. Hoppas det.

Aud Djupaudga sa...

Hans Villius är en riktig gammal idol. Jag tyckte mycket om svart på vitt, men jag gillade nästan allt han gjorde. Jag minns att han var borta från TV ett tag, och sen när jag såg honom igen tänkte jag:"Va, lever han!" Han hade ju funnits alltid, och han var gammal redan när jag var liten tyckte jag.
Det var ju så man tänkte som ungdom, eller ungdum.

Johnny Söderberg sa...

Vissa finns med både före, under och efter en själv. :)