fredag, augusti 16, 2013

Kalv eller ej

När man (jag, i det här fallet) sitter och surfar planlöst och håglöst händer det sig ibland att oväntad kunskap slinker in i ens huvud. Bara sådär, liksom. Man går förbi något, fastnar till, läser och sen går man vidare. Och när sejouren är avslutad, ja då vet man plötsligt nåt man inte visste förut.

Så är det nästan alltid. Sen är det ju en annan sak om det man lär sig på det här viset stannar kvar i huvudet, eller om det är som bortblåst efter en stund. Nyss lärde jag mig en sak när jag surfade runt. Hur jag hamnade på Wikipedias artikel om den välbekanta bibliska berättelsen om guldkalven, ja det vet jag inte, men plötsligt var jag där.

Enligt min förkunskap så ledde Moses sitt folk genom öknen. Vid nåt tillfälle kände han sig kallad att ta sig upp på ett berg. Detta gjorde han, och däruppe fick han av gud mottaga de tio budorden.

När han kommer ner märker han att hans följe har smält ner sina smycken och guldföremål, och av dessa har de gjutit en kalv av guld. Till denna kalv offrar de, och runt denna kalv dansar de. Folket består antagligen av rätt enkla varelser, såna som gärna vill se den de tillber, men deras ledare, Moses, han är av mer avancerat slag, och han hävdar att gud inte ser ut som en kalv och varken bör eller ens kan avbildas.



Moses har sönder guldkalven och skäller antagligen ut sitt folk ordentligt i samband med detta. Ja, så har jag uppfattat historien. Men kunskapen som nu tillkom var att ... det kanske inte var en kalv de dansade omkring, utan en ring. Så här skriver Wikipedia:
Det finns många aspekter på detta då ordet kalv på hebreiska även kan betyda cirkel. Om folket gjort en guldcirkel som symboliserade RA solguden i Egypten så blir det lättare att förstå. Det finns många tekniska problem med att tillverka en guldkalv. Man behöver bivax, lera, ugn, degel etc. för tillverkningen (de var ju i öknen på flykt). Att tillverka en eller flera guldcirklar kan lätt utföras genom att hamra ihop (välla) guld till en cirkel.
Ja det låter ju faktiskt rätt vettigt. En ring kan ju vem som helst tillverka av vad som helst, i stort sett, men en kalv som verkligen ser ut som en kalv ... nja.

För Moses hade det säkert inte spelat nån roll - han hade nog haft sönder vad som helst som liknade någonting istället för ingenting, men för min egen del var denna kunskap en sådan som liksom smög sig in och som jag hoppas blir kvar. Moses nöjd. Jag nöjd.

Men gladast var nog kalven.

7 kommentarer:

Ullah sa...

Jaha, nu fick man något att fundera på.

Clam sa...

En annan mosesgrej: på medeltida kyrkmålningar, t ex Albert Målares i Täby, har Moses kohorn i pannan när han kommer ned. Det beror också på en felöversättning. I själva verket stod de ett sken över pannan.

Det finns många fler exempel. Författare har nog alltid slitit sitt hår över återgivningar på andra språk, men vad Moseböckernas första nedtecknare har att säga om översättare där uppe i sin himmel, det törs man knappt föreställa sig.

Johnny Söderberg sa...

Ullah: Eller hur. Onödig kunskap. :)

Clam: Hmm ... det får mig att tänka på att: Tänk om även Moses är en felöversättning i guldkalvsfallet. Moses låter ju lite som Molok - guden som brukar avbildas som nåt slags hornbeklätt hovdjur.

Clam sa...

Moses såg nog i alla fall lite moloken ut vid tillfället. Men det finns en Rasta-Moses också. Och två extra, mer magiska böcker av Moses, #6 och #7. Hör här:
http://www.youtube.com/watch?v=0lQywuxOdrg

Johnny Söderberg sa...

Clam: Det var inget fel på den där musiken. Reggae är trevligt.

Clam sa...

Eller hur

Randall sa...

This is cool!