Jag kom inte utanför dörren förrän efter halv fyra idag, och när jag väl kom ut höll jag på att blåsa bort. Just kraftiga vindar är lite obehagliga tycker jag - är inte van vid dem. Där jag bor blåser det inte så mycket och kraftigt. När det väl gör det får jag jordens undergång-vibbar. Jag tittar ut genom fönstret nu, ser bara mörker, och ibland knarrar det till mot rutorna. Jag hör vinden slå emot dem. Whooom, låter det.
---
Andra bloggar om: vädret
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
5 kommentarer:
Åh jag älskar när naturen skriver oss på näsan hur små och fåniga vi är och var makten egentligen ligger :)
Om du ställer ut några öppnade ölflaskor med olika mycket innehåll i så ska du få höra på något spöklikt (OBS - funkar EJ med burkar).
paula: ... Fast läskigt.
vanja: Ha! Har väl inga öl hemma.
jag jobbade frenetiskt med paraplyet
gillar att parera vindar bli av med aggressioner
inåt utåt uppåt neråt ditåt
lovisa: Låt aggresionerna blåsa av dig bara (säger jag med Di Leva-dialekt).
Skicka en kommentar