![stationsvakt](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyljcerlp5NrmzaMQomb4OAE29_PospN7ikl6uOXD_zEhZEZYbB8E6IGa8_T4TKbTjCeNA2tZCLP7P2eiYO1Z29eBXgk0y4BUb1ONbvqrNC4HtumoAF7fv5v7RJCbt8A0RsT7Y/s753/loggan.jpg)
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
tisdag, maj 14, 2013
Jag vaknade ...
... till ljudet av regn. Till smatter mot fönsterbrädet. Jag satte in en hörlur i ena örat och lyssnade på ljudbok. Men bara en stund. Strax tog jag ut den och stängde av och återgick till att lyssna på regnet. Eller kanske till regnet. Vad säger man, på eller till? Att lyssna till regnet antyder ju att regnet har något att säga. Kanske säger det något, kanske i morse-kod. Undras vad. Säkert babbel. Eller smatter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag gullar ljudet av regn mot taket.
Man gör ju det. Brorsan funderar t.o.m att lägga en plåtbit på sin stugas tjärtak bara för den saken skull.
Skicka en kommentar