Det finns inget (vad jag vet) bra ord på svenska för engelskans overheard/overhear. Skoldatanätets översättning ger: "råka få höra, få höra av en tillfällighet" och: "snappar upp snappade snappat snappa". Jag får helt enkelt köra med överhörde - det låter illa, men inte lika illa som tjuvlyssnade.
Min resa till jobbet i morse tog nästan två timmar. I vanliga fall tar det mindre än en timme, men försenade pendlar och inställda bussar fördubblade min restid. Jag blev sur, trött och frusen. Men inget ont som inte för något gott med sig som det heter; jag fick nämligen tillfälle att överhöra ett samtal.
I det här fallet var det två grabbar på typ 25 som satt bakom mig och pratade skit - skit i ordets rätta bemärkelse. Jag återger det som jag minns det:
Grabb 1: -Fy fan vad jag sket igår.
Grabb 2: -Vadårå?
Grabb 1: -Jag hade antagligen hållt mig i ett par dar, värsta korven blev det.
Grabb 2: -Hö hö hö.
Grabb 1: -Hö hö ... fy fan ja ... den var så stor att jag fick en förlossningspsykos.
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar