Igår när jag picnicade i drakenparken iförd skjorta och kavaj kom jag att tänka på ponchos (eller ponchoar). Såna och såna där mantlar som alla har i Sagan om ringen, det måste ju vara de ultimata plaggen i Sverige.
Vi har ju sånt pissigt väder jämt. Och är det inte pissigt är det hyfsat - en liten stund - sen blir det pissigt igen. Kavaj är ju ett bra plagg då, lite mittemellan sådär, men den duger inte att sitta på, ligga under, krypa in i.
Jag önskar att jag hade en rejäl poncho, eller kanske ännu hellre en Sagan om ringen-mantel. Varför kan det inte bli mode? Det vore ju så jäkla bra. Problemet är ju bara att har man poncho så är det Clint Eastwood-varning, och har man mantel (ja, en sån där med huva ni vet) så tror folk att man är en förvuxen lajvare.
Jag vill och vill ha men vill inte vara först.
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar