I väntan på någót

Sitter och tittar ut på snö som antagligen inte vet om den ska förbereda sig på att smälta framåt dagen, eller fortsätta att vara hård och fryst. Jag sitter i liknande funderingar - på nåt sätt. Jag ska nämligen ringa skatteverket om en stund, och sedan försäkringskassan.

Jag hade ju en del snack med dem i fredags, och nu har jag verkligen gjort vad som kan krävas av mig - jag har skrivit ett brev och skickat det i fredags morse. Bör vara framme idag. Jag har till och med skrivit ett till brev, som jag gick till skatteverkets brevlåda med, så att även det ska finnas i deras händer nu på morgonen.

Egentligen är jag inte speciellt orolig över skatteverket, de verkar ändå gå att tala med. Annat är det med försäkringskassan. Allt verkar vara väldigt godtyckligt med dem. Jag har en känsla av att det är ett lotteri att tala med dem - man kan råka på en normal människa, men man kan också råka på en ond och bitter person, som som sätter sig på paragrafernas höga hästar och rider över en totalt.

Så jag sitter och funderar på vilken hållning jag ska inta. Jag kan inte riktigt bestämma mig för vilken som kanske kommer att funka bäst. Ska jag krypa och kräla och låtsas som mindre vetande och spela allmänt dum - för att på så sätt vädja till nån slags godhet eller moderskänslor? Eller ska jag vara hård och "hålla på min rätt" - även om jag möjligen har lite fel?

Båda sätten kan funka. Jag ringer om en stund.