Hela dagen har varit omsluten av en grå, fuktig dimma. Det verkar inte vara kallt, för jag har sett snön smälta undan, timme för timme. Jag sitter på jobbet, men oj vad jag skulle vilja gå ut och riktigt tränga in i den dimman.
Jag brukar känna samma sak på sommaren, när jag är uppe sent, sent på natten, eller tidigt på morgonen, och ser ut över fält eller ängar. Då brukar det kunna stiga upp en sån här dimma. Jag känner mig dragen till den. Jag kanske dog i Lützendimman i mitt förra liv.
---
Andra bloggar om: dimma
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
8 kommentarer:
eller så diggade du filmen "the fog" som Carpenter gav oss 1980.
mmm det är vad detta beror på :)
el-pedro: Faktiskt inte. Den var en besvikelse. "Död och begraven" däremot, den gillade jag.
Johnny: flytta till Skåne så får dimma så det räcker och blir över .. jag lovar.
elisabet: Ha ha, jag skulle ha ett dialektproblem där - jag har svårt att förstå dialekter.
hoppas inte du menar remaken iaf .
originalet är ju grymt bra
Ja dimma är ju jättemysigt!
Förutom när man ska köra bil förresten, då kan det vara mindre roligt.
Där jag bor får vi dimma i massor.
"I shall perceive ya in da haze of ganja" skaldade Linton Kwesi Johnson i en text. Det finns dimma och dimma...
el_pedro: Jo, orginalet. Den SKA ju vara bra .. men jag gillade den inte bara.
sanna: Köra bil i dimma känns som att åka svävare.
magnus: Som bekant.
Skicka en kommentar