lördag, mars 11, 2006

Sommardröm

Jag gick upp nyss. Klockan 10 är ju hyfsat tidigt för att vara lördag. Nattens sista dröm sitter fortfarande i. Den var riktigt konstig.

Jag var på ett slags sommarläger, beläget nånstans vid nåt som liknade Dalarö blandat med Skogås. Långt ute på en brygga hade jag en virkad påse med mig, full med fynd. Jag hade dykt efter sånt som folk tappar vid stranden och i vattnet. Det var nya skor (som trots att de låg under vattnet inte var sabbade), klockor, pengar. Ja allt var värdefullt. Dessutom var sikten under vattnet fin.

Framåt kvällen gick jag in mot stranden. Det var fortfarande varmt. Jag gick in i en stor saluhall som samtidigt var brandstation. Golvet sluttade nedåt mot mitten, vilket gav en Colosseumkänsla. Där nere var det ett stort golv. På golvet stod folk i tre olika ringformer. Jag ställde mig i publiken, men såg samtidigt hela scenen uppifrån.

Den innersta ringformen bestod av döda rockstjärnor. Den mellersta av döda cheerleaders. Den yttersta av, ja det minns jag inte riktigt, men jag stod i den yttersta ringen. Jag var också död. Samtidigt stod jag fortfarande i publiken och såg på.

Folk var inte synligt döda, men man visste att de var det ändå. De tre cirkelformarna börjde rotera gentemot varandra, samtidigt som dess deltagare sjöng en slags "We are the world"-sång. Sedan började publiken också ställa sig i formar, det såg ut som två dubbla W-former uppifrån sett, och började att röra sig och sjunga.

Det hela var trevligt, och samtidigt lite kusligt. Det var lite av en varm augustinatt ute i en lummig trädgård-känsla. Men jag tog så småningom några steg bakåt, och var strax ute på min brygga igen. Det var dag, och när jag dök ner i vattnet igen för att leta saker, kände jag en slags trygghetskänsla.
---
Andra bloggar om:

3 kommentarer:

Anonym sa...

jag får en kuslig känsla av din dröm... låter som något jag skulle kunna drömma...

mattiasg sa...

döda rockstjärnor är egentligen mycket enkelt: det innebär att du accepterar bortfallet av vissa av dina tidigare föreställningar om framtiden. rockstjärnorna blir symbolen för den ultimata narcissus.

Anonym sa...

hedgehog-sara: He he - var det inte en Alice Copperlåt som hette: Welcome to my nightmare? Ja, välkommen in i alla fall.

jessie's: Men trevligt samtidigt.

mattias: Skön analys. Det här var en sån här dröm som var så full av symboler, så den verkligen inbjöd till att analyseras. Vad cheerleadarna hade med saken att göra kan man fundera länge över.